Etikettarkiv: rödgrönt utspel

Luftslott som affärsidé

Det har blivit mycket luftslott de senaste dagarna. Det har sin förklaring i att de rödgröna försöker presentera sin politik. Hittills har luftslotten mest handlat om deras vilda och föga förankrade utgiftsplaner. Det har blivit tal om Tobleronepolitik och oansvariga och ogenomtänkta utgifter för utgifternas skull (t.ex. de 12 miljarderna extra i ospecificerade ”satsningar” till kommunerna).

Idag på kvällen står det dock klart att den rödgröna trojkan har valt luftslott som affärsidé även vad gäller sina intäkter.

Man ska tydligen återinföra en förmögenhetsskatt men ”hur den nya skatten ska utformas är inte klart”. De tror sig kunna hitta på en sorts skatt som inte har alla de negativa bieffekter som gjorde att man tog bort den gamla förmögenhetsskatten. Jag säger bara lycka till!

Luftslott ska med luftslott finansieras!

Visby 27 april, 2010
Mikael Olsson, Fil Dr

Länkar: SvD, DN, Per Gudmundson om springnota som finansieringsform (SvD), Andreas Krohn (som väldigt träffsäkert påminner om att ett alternativt sätt att lösa trätan mellan Mp – som är emot en förmögenhetsskatt – och V – som är för en förmögenhetsskatt – hade varit en specialdesignad folkomröstning…)

Ett luftslott ifrån sagornas värld...

Lämna en kommentar

Under plakatpolitik

Stopp och belägg!

Så kom det då en gemensam text från den rödgröna trojkan. Dagens luftslott handlar om kollektivtrafik, vägar, höghastighetståg och cykelbanor i en salig röra.

Det kan låta förmätet att avfärda en omsorgsfullt ihopknåpad text som denna som ett luftslott. Icke förty så finns det många tecken på att det är just ett luftslott.

  • Ett första sådant är att det saknas pengar till bygget (något som många redan kommenterat).
  • Ett andra tecken är att det saknas ritningar till slottet; att det som de nämner skulle låta sig göras under kommande mandatperiod även om pengarna fanns är därför tämligen osannolikt.
  • Ett tredje och enligt mitt förmenande kanske det mest pregnanta tecknet på att vi på DN Debatt har ett tecken om ett luftslott är att bygget saknar all grund i en trovärdig och gemensam politik hos undertecknarna.

Jag menar blott, hur kan man i denna artikel hävda att kollektivtrafiken är livsviktig samtidigt som man ställer sig bakom ett folkomröstningsförslag som om det blir verklighet skulle kunna innebära ett nej till kollektivtrafiksatsningar i landets huvudstad? Det är ju helt huvudlöst och inkonsekvent!

Kanske var det utifrån detta tur att man väntar lite ytterligare med en gemensam presskonferens. Som alltid med luftslott och (kejsarens) nya kläder så är ju riskerna för upptäckt större då man möter verkligheten in persona…

Visby 26 april, 2010
Mikael Olsson, Fil Dr

Medialänkar: DN Debatt; SvD:s Ledarblogg; Kvällspressen (Exp., AB); Departementet (en blogg skriven av de som arbetar på Näringsdepartementet!); Johan Hedin; Nils Dacke; Tokmoderaten (bra, om än kanske något för optimistisk om möjligheterna att luftslottet skulle kunna bli verklighet); Dick Erixon (som visar på riskerna med luftfinansiering av luftslott)…

Update I: Läs gärna Amanda Brihed som bl.a. undrar: ”Vad är pointen med att skaffa sig snabba tåg om de får så kort räls att rulla på att de knappt hinner starta och bromsa innan väl rälsen är slut?” Amanda påpekar också tågens behov av elkraft och pekar därmed på ytterligare en aspekt av den inkonsekvens som präglar den rödgröna s.k. politiken… (länk här)

Update II: Jag hade fel – det blev en presskonferens – dock kanske inte så klargörande som man skulle kunna önska – intrycket av luftslott finansierat med luftpengar kvarstår (länk här)

Update III: Läs även vad Reinfeldt hade att säga om det då han under sitt besök här på Gotland kommenterade luftslottet (länk här)

Update IV: Framåt kvällskvisten skrev Göran Eriksson ett stycke om den balansgång som krävs för att folkomröstningsförslaget inte skall uppfattas som ett resultat av splittring – jag undrar bara hur i hela världen det ska gå till… (länk här); något tidigare hade PJ Anders Linder skrivit om dagen som en fylld av science fiction – förutom återupptäckten av Noaks Ark och en insikt om att utomjordingar kan vara farliga så kom också detta utspel om snabbtåg mellan Borås (66.000 invånare) och Göteborg – som sagt en dag fylld av utomjordiska upplevelser och luftslott (länk här).

En illustration till riskerna med att vara inkonsekvent...

En illustration till riskerna med att vara inkonsekvent...

4 kommentarer

Under plakatpolitik, politiskt ansvarstagande

‘helvetets förgård’, dag 2…

Igår, inspirerad av Per Albin Hansson, skrev jag här på bloggen (länk här) om den rödgröna politiska impotensen vad gäller Förbifart Stockholm under rubriken ”Är detta ‘helvetets förgård’. Rubriksättningen avslutades medvetet med ett frågetecken.

Då debatten om politiskt ansvarstagande (eller bristen därpå) och den bristande respekten för väljarna nu är inne på (gott och väl) sin andra dag så börjar man dock närma sig en punkt där frågetecknen rätas ut till utropstecken.

Det vi bevittnar måste i sanning vara en variant av just den helvetets förgård som Per Albin enligt uppgift menade att Stockholms Arbetarekommun utgjorde. Till kören av kritiker sällar sig idag fler professorer och grundlagslärda.

Sämre än så här lär väl inte politik bli. Eller?

Alla argument från gårdagens lilla betraktelse tycker jag alltjämt är giltiga, läs dem här!

Visby 23 april, 2010
Mikael Olsson, Fil Dr

Medialänkar det senaste dygnet: Leif Lewin (Brännpunkt); Sanna Rayman (SvD); Seved Monke; Hans Åberg; Kent Persson; Johannes Åman (DN); Epstein (DN); Sverker Gustavsson (Newsmill)…

Per Albin Hansson på den tiden då man lyckades bygga både vägar och spårvägar

Gårdagens medialänkar: Henrik Brors (DN); Prof. Jonas Eliasson (DN); Prof. Olof Ruin (DN); Prof. Folke Johansson (DN); Mona Sahlin (DN); Yvonne Ruwaida (DN); Dick ErixonLars BjörndahlPer GudmundsonKajsaLisaPer PetterssonBadklands HyenaHagwallPär JohnsonSvDSvD; Eie Herlitz (Brännpunkt – riktigt verklighetsfrämmande om du fråga mig); Göran Eriksson (SvD); Per Gudmundson (SvD Ledare); Per Gudmundson (Blogg om Jämtins svek); SvD (Huvudledare)…

Mer (läsvärda) blogglänkar här: Mark KlambergPer AltenbergMagnus AnderssonJohan HedinJohan IngeröRuno Johansson;Gulan AvciJoakim HofvanderHans ÅbergMaria Wallhager

Update: Björn von Sydow (s) grumlade till saker ytterligare för det rödgröna gänget då han gick ut på Politikerbloggen (länk här) för att försvara sin partiledare samtidigt som han gav kritikerna rätt i att en lagändring krävs för att kunna genomdriva denna parodi på demokrati och politiskt ansvarstagande… (länk till DN’s rapport om detta finns här)

Update II: Först på kvällen la DN ut denna artikel som fanns med i morgonens tryckta upplaga, länk här.

Update III: Ett illustrativt och innovativt förslag om att lägga ned Essingeleden väcktes på denna blogg; läs Sanna Raymans kommentar här.

Update IV: Upptäckte att Sten Nordin och Åsa Torstensson hade kommenterat detta debacle på DN Debatt, länk här.

1 kommentar

Under plakatpolitik, politiskt ansvarstagande

Är detta ‘helvetets förgård’?

Är det desperata och totalt horribla rödgröna utspelet apropå Förbifart Stockholm en försmak av vad vi har att vänta efter årets val? Om så kanske det finns fog för att tala om denna tid som en ‘helvetets förgård’ för något mer absurdt än utspelet av Sahlin, Wetterstrand och Ohly är det svårt att tänka sig.

Inte bara handlar det om den rödgröna impotensen och regeringsmaktens förfall (DN), eller om att man bryter mot diverse lagar och traditioner som har att göra med maktdelning och kommunalt självstyre att göra – det handlar också om en verklighetssyn som ter sig helt förryckt!

Hur kan man drista sig till att ställa behovet av vägar och kollektivtrafik emot varandra i en antingen eller fråga? Det är ju banne mig helt sjukt! Vem kan tro att man klarar sig utan både och?

Ponera att vi nu lämnar denna helvetets förgård och träder in i nästa stadium och verkligen genomför en folkomröstning kring den föreslagna frågan (kanske kan man ta en extra omröstning om huruvida kommunen ska fortsätta att tillhandahålla ett avloppsnät eller om man ska satsa på en bredbandsutbyggnad på samma gång) och att de som vill och behöver kunna transportera på ett meningsfullt sätt med bil i och kring huvudstaden också vinner denna omröstning. Hur ska då politikerna agera efter ett sådant resultat?

Ska politikerna vid en sådan ja-seger för Förbifart Stockholm i september 2012 helt plötsligt stoppa all utbyggnad av kollektivtrafiken? Ska man sluta finansiera SL, dra in vartannat tunnelbanetåg (eller kanske rent av lägga ned tunnelbanan) och straffbeskatta SJ för att de fortsätter att köra tåg i trots mot ”folkviljan”? Nä, trodde väl inte att det skulle låta så vettigt att man helt plötsligt drar bort pengarna från den helt nödvändiga kollektivtrafiken.

Men, och här kommer det verkligt underliga, är det någon endaste person som tror att de bakåtsträvande miljöfundamentalisterna vid en eventuell nej-seger skulle göra något annat än just att dra i nödbromsen för vägbyggena? Nä, trodde väl inte det heller.

Ett ja till Förbifart Stockholm kommer alltså i praktiken att innebära ett ja både till vägar och till kollektivtrafik emedans ett nej till Förbifart Stockholm innebär just ett nej till vägar.

Här finns alltså en total ojämvikt i själva upplägget. De som bor i innerstaden eller i närförort knuten till T-bana och huvudsakligen kan klara sina transportbehov med SL (och sedan komplettera antingen med den chic bilpool [Sjöstaden] eller privat bilhyra [övriga innerstaden]) kan med andra ord rösta som de vill utan att riskera att stå utan transportlösningar i den fasta förvissningen att ingen vill eller vågar lägga ned kollektivtrafiken.

Men invänder nu någon som orkat hänga med ända hit i texten. Kanske är detta tiden för ett tredje alternativ i folkomröstningen – dvs någon form av förnuftets röst där man säger att vi behöver både vägar och spårvägar?

Ja, med all säkerhet kommer ett sådant tredje alternativ att växa fram. Frågan, åter, blir då hur man ska tolka resultaten. Ska vi låta fundamentalisterna få tillgodoräkna sig både-och-rösterna så att både nej-rösten (eller ja-rösten beroende på vem som vinner den dragkampen om vad som ska stå på röstsedlarna) och kanske-rösten ska räknas som nej-röster då man utvärderar behovet av Förbifart Stockholm? Och, ska vi överhuvudtaget låta människor som aldrig ha suttit fast i en bilkö rösta? Och, hur ska vi hantera övriga landets behov av ett fungerande trafiksystem i huvudstaden?

Tolkningsmöjligheterna är med andra ord oändliga och om lyckades träta om tolkningen av 1980 års kärnkraftsomröstning i närmare 30 år så borde man väl kunna hålla tyckare och statsvetare sysselsatta med denna fråga åtminstone till framåt 2040-2050. Eller, och det här kan låta som ett verkligt radikalt alternativ, så väljer vi politiker som förmår ta ett ansvar för denna typ av för landet viktiga infrastrukturfrågor…

Det ursprungliga "gang-of-four" i sin alldeles egna variant av "helvetets förgård"...

Kort sagt, är det överhuvudtaget rimligt att vi låter oansvariga och inkompetenta politiker vältra över sina egna personliga problem på oss väljare? Vad blir det nästa gång? Vilket självklart behov (kollektivtrafik) ska vi ställa mot en sakfråga som det rödgröna gänget inte ids komma överens om? Kanske kan man rösta om kollektivtrafikens vara kontra bygget av ett höghus?

Avslutningsvis kan man inte låta bli att undra vilken typ av priviligierade innerstadsliv och/eller vilka ”kosttillskott” är det som detta ‘gang of three’ går på för att de själva ska kunna tycka att det de i sin desperation föreslår ska låta vettigt?

[Peter Eriksson får förlåta det här med gang of three, men han verkar bortkopplad och kommer väl kanske efter valet att ersättas av en betydligt mindre skäggig manlig förmåga från samma parti]

Som tur är finns åtminstone fortfarande en teoretisk möjlighet att genom den egna rösten i september 2010 undvika att vi kommer längre än till denna helvetets förgård…

Visby 22 april, 2010
Mikael Olsson, Fil Dr

Medialänkar: Henrik Brors (DN); Prof. Jonas Eliasson (DN); Prof. Olof Ruin (DN); Prof. Folke Johansson (DN); Mona Sahlin (DN); Yvonne Ruwaida (DN); Dick Erixon; Lars Björndahl; Per Gudmundson; KajsaLisa; Per Pettersson; Badklands Hyena; Hagwall; Pär Johnson; SvD; SvD; Eie Herlitz (Brännpunkt – riktigt verklighetsfrämmande om du fråga mig); Göran Eriksson (SvD); Per Gudmundson (SvD Ledare); Per Gudmundson (Blogg om Jämtins svek); SvD (Huvudledare)…

Mer (läsvärda) blogglänkar här: Mark Klamberg; Per Altenberg; Magnus Andersson; Johan Hedin; Johan Ingerö; Runo Johansson; Gulan Avci; Joakim Hofvander; Hans Åberg; Maria Wallhager

Update: Björn von Sydow (s) grumlade till saker ytterligare för det rödgröna gänget då han gick ut på Politikerbloggen (länk här) för att försvara sin partiledare samtidigt som han gav kritikerna rätt i att en lagändring krävs för att kunna genomdriva denna parodi på demokrati och politiskt ansvarstagande… (länk till DN’s rapport om detta finns här)

Update II: Först på kvällen la DN ut denna artikel som fanns med i morgonens tryckta upplaga, länk här.

Update III: Ett illustrativt och innovativt förslag om att lägga ned Essingeleden väcktes på denna blogg; läs Sanna Raymans kommentar här.

Update IV: Upptäckte att Sten Nordin och Åsa Torstensson hade kommenterat detta debacle på DN Debatt, länk här.

11 kommentarer

Under plakatpolitik, politiskt ansvarstagande

Grönt snömos…

Eftersom jag är aktiv som forskare i ett projekt som skriver en historik om svensk nationaliserings- och privatiseringspolitik (Privata Sverige heter projektet) så började jag med intresse läsa Karin Svensson Smiths utspel om SAS på dagens Brännpunkt där hon argumenterade för att bolaget borde privatiseras. I artikeln stod bl.a. att läsa att:

”Det är dags för den svenska staten att sälja SAS… […] Våra skäl till detta rör dock vad vi gröna uppfattar som grundläggande rödgröna principer för när staten bör, och inte bör, äga företag.”
Karin Svensson Smith

Wow, tänkte jag. Detta är ett scoop. Rödgröna principer för när staten bör och inte bör äga företag! Precis vad jag tillsammans med mina forskande kollegor har letat efter men ännu inte kunnat finna i den svenska historien. Och här får jag det serverat tillsammans med frukostkaffet. Trodde jag ja…

Jag läste och läste men fann inte tillstymmelsen till principer – åtminstone inte den typ av principer som verkar ha gällt tidigare eller som skulle ha någon chans att appliceras i framtiden.

Det enda jag hittade var miljöpartiets traditionella populism där transportlösningar som antingen går fort (ex. flyg) eller är individualiserade (ex. bilar och Öresundsbron) ska demoniseras och bekämpas på alla upptänkliga vis. Vad gäller bilar så handlade det om att chockhöja parkeringsavgifterna (se länk här) och vad gäller flyget så har man nu kommit på den lika enkla som geniala lösningen för att minska vårt omoraliska resande med flygapparater – vi låtsas vilja sälja bolaget utifrån ett luddigt prinicipiellt resonemang…

Jag kan tänka mig att man på miljöpartiets högkvarter hoppas att det i sin tur antingen ska resultera i en verklig opinion för en försäljning – eller åtminstone i en debatt som framställer flyget som inte bara en omoralisk miljöbov (enligt dem) utan också en som tär på det s.k. ”gemensamma” i form av skattesubventioner.

Så, min inledande hoppfullhet i att äntligen få svar på hur de rödgröna ser på det här med ägande förbyttes snart i en vid det här laget ganska återkommande känsla av att ha blivit lurad till läsning av ännu ett populistiskt utspel från den rödgröna sidan. Kort sagt inte långt bättre än grönt snömos…

Visby 9 februari, 2010
Mikael Olsson, Fil. Dr.

PS: Ett verkligt läsvärt blogginlägg av Prof. Erik Svensson hittar ni här; i övrigt fanns åtminstone hittills inte särskilt mycket intressant i bloggosfären – de flesta verkar ha nappat på mp’s populistiska krok och diskuterar glatt hur hemskt det är att man stödjer flygtransporter med skattepengar…

Update: Hittade nedanstående citat i vänsterpartiets partiprogram. Tydligen finns det mer än en uppfattning om vad som utgör de rödgröna principerna för när staten bör äga företag…

”Ur medborgarperspektivet är det samhälleliga ägandet avgörande. Genom kommunalt eller statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster…”
Vänsterpartiet (2008), Partiprogram (s. 27)

Update II: Idag (onsdag 10 februari) hängde även Per Gudmundsson på i diskussionen, se SvD; konstigt nog verkar inte heller han uppmärksamma den underliggande agendan hos miljöpartiet. Även DN kommenterar här. Idag hittade jag också ett antal andra bloggare som tagit upp Karin Svensson Smiths och de rödgrönas ambivalens till detta med ägande, se t.ex. den hälsosamme ekonomisten. Samtidigt är det en hel del erfarna bloggare som hamnar fel och sväljer betet från Miljöpartiet utan större eftertanke om vad detta parti vill uppnå – bland dem kan nämnas Dick Erixon, Hanna Wagenius, Daniel Snällman, Jonas Pettersson m.fl.

Intressant nog är det endast på Centerpartiets egen bloggsida (här och här) som man verkar fatta vad miljöpartiet är ute efter, läs gärna.

4 kommentarer

Under Äganderätt, Hyckleri, plakatpolitik