Tag Archives: European Health Consumer Index

Vårda debatten…

Vill bara helt kort säga att jag blir glad av att det finns krafter som vill försöka hålla liv i vårddebatten – senast PJ Anders Linder i sitt krönika om mat och fria vårdval i Europa.

Ganska förutsägbart så får han mothugg från socialdemokratiska företrädare i bloggosfären och annorstädes. Dock, eftersom jag själv har skrivit om detta med vård vid ett flertal tillfällen – bland annat under rubrikerna En obekväm sanning, Sjukhus, sjuka fenomen och sjuka reaktioner och Självbedrägeriet satt i system – så vill jag bara påminna om vad som är och förblir den svenska sjukvårdens akilleshäl – nämligen tillgängligheten…

Svensk sjukvård får alltjämt sämre betyg för tillgänglighet än något annat Europeiskt land!

Visby 24 maj, 2009
Mikael Olsson, FD

Update: Dick Erixons inlägg om att vård utomlands minskar lidandet är i och för sig vällovligt – men, frågan är om man kan sätta sitt hopp till utlandsvården att ställa till rätta den bristande tillgängligheten i Sverige?

Är det inte snarare troligt att möjligheten till utlandsvård till en oproportionerligt stor andel kommer att  nyttjas av oss resursstarka individer som redan idag vet hur man manövrerar systemet?

Annonser

4 kommentarer

Filed under hälsovård, Hyckleri

självbedrägeriet satt i system…

I dagens DN Debatt så presenteras en rapport av Socialstyrelsens GD. Det handlar om sjukvård. Det handlar om vissa brister. Det slås upp i Ekot och Morgon i P1. Det är kort sagt som vanligt. Man skriver bland annat att:

Svensk hälso- och sjukvård står sig i flera avseenden ganska väl i jämförelse med andra länder. Samtidigt delar det svenska systemet en rad avgörande problem med många andra länders sjukvårdssystem – såväl låg- som höginkomstländer.

Det man glömmer i sammanhanget är att det också finns ett problem där man i Sverige står väldigt ensamt – nämligen i att man i Sverige har Europas i särklass sämsta tillgänglighhet vad gäller sjukvård. Jag har själv skrivit om detta vid ett flertal tillfällen (se t.ex. En obekväm sanning… och Sjukhus, sjuka fenomen och sjuka reaktioner…). Och, faktum är att kanske denna allmänt dåliga tillgänglighet också kan förklara delar av de fenomen som man tar upp i sin artikel.

För, handen på hjärtat, många av oss som läser DN Debatt och lyssnar på Morgon i P1 tillhör just de resursstarka som vet hur vi ska ta för oss i ”vårdsvängen”. Vi vet att man måste trycka på. Vi vet att man måste tjata. Vi vet att man måste vara påläst. Vi vet att det hjälper att känna någon innanför sjukhusets dörrar – och vi vet också att man måste nämna det på lämpligt sätt. Kort sagt, vi är inte de som främst drabbas av den dåliga tillgängligheten.

I artikeln skriver man också att:

För att minska skillnader i hälsa och vårdresultat kan sjukvården spela en avgörande roll genom att tydligare prioritera de hälsofrämjande och förebyggande insatserna.

Måhända har artikelförfattarna lite rätt i det de skriver – men personligen tror jag att det måste till en grundläggande förändring i synen på den gemensamma vården. I mer än två decennier har den allmänna politiken varit inriktad på att minska och försvåra tillgängligheten. Under 1980-talet så diskuterade vi framför allt hur man skulle minska ”överkonsumtionen” av vård?

Frågan på 1980-talet var alltså hur man skulle ransonera tillgången till vård? I frånvaro av en fri marknad så valde man en kombination av prishöjningar och administrativa hinder. Faktum är att den s.k. ”egenavgifterna” är bland de absolut högsta i Europa – detta i ett land där självbilden dikterar att vi ska säga ”ja men vi har i alla fall gratis sjukvård”… Förvisso finns det ett tak – men för vissa är det ändå svårt att ”hosta upp” de 400 kronor som ett läkarbesök kan kosta i vissa landsting.

Men, viktigt att notera är att inget av dessa ransoneringsverktyg riktigt biter på oss resursstarka. Vi har inga  problem att lägga ut 400 kronor och vi vet också hur vi genom en kombination av kunskap och kontakter kan parera de administrativa hinder som våra kommuner och landsting har planterat mellan oss och vår läkare…

Alas, ett gissningsvis minst lika effektivt sätt att åtgärda de problem som listas i artikeln är att vi försöker se sanningen i vitögat – dvs att vi är sämst i Europa vad gäller tillgänglighet i vården – och att vi försöker åtgärda detta grundläggande problem. Att fortsätta självbedrägeriet och peka ut någon viss liten sektor att satsa på – i dagens artikel ”förebyggande vård” – kan på sin höjd ge temporär lindring…

Visby 14 maj 2009
Mikael Olsson, FD

PS: Jag kan bara påminna om att inom det vad gäller självbedrägeris så framstående sovjetekonomiska systemet så talade man sällan om reformbehov och aldrig om systemfel – däremot var frasen ”the further perfectioning of…” en vanligt förekommande sådan.

6 kommentarer

Filed under hälsovård, Hyckleri

En obekväm sanning…

Som jag nämnde i föregående inlägg resulterade min lilla text om tillgänglighet i Svensk sjukvård i väldigt många kommentarer. Jag fick även e-brev som ifrågasatte om det verkligen kunde vara så illa som jag hävdade.

Intressant nog släpptes i samband med den debatten European Health Consumer Index 2007 – något som också uppmärksammades av bl.a. Gudmundson på SvD. Han, liksom många andra kommentatorer, påpekade att svensk sjukvård klarade sig bra vad gäller kvaliteten men att man inte låg lika bra till vad gäller tillgängligheten.

Det sistnämnda var förvisso sant – men det de flesta glömde att påpeka var att det fanns INGET endaste Europeiskt land med sämre betyg än Sverige vad gäller sjukvårdens tillgänglighet, inte ens Bulgarien och Rumänien som då var nya medlemmar i EU hade sämre betyg.

Med tanke på att ovanstående debatt utspelade sig 2007 och att vi idag skriver 2009 så tänkte jag att det borde väl ha kommit en ny upplaga av detta hälsoindex. Kanske har sakernas tillstånd blivit bättre?

Efter lite sökande med hjälp av Google så hittade jag mycket riktigt 2008 års upplaga av indexet – tyvärr var det ingen förändring till det bättre vad gäller tillgängligheten utan man skriver istället:

Really bad (and worsening) accessibility; strangely the system has found no cure for waiting. [källa]

Något som också är konstigt är att 2008 års undersökning inte alls rönte samma massmediala uppmärksamhet. Kan det månne vara så att det här med att vara sämst i klassen är så stigmatiserande och i otakt med den svenska självbilden att man hellre väljer att tiga ihjäl den typen av nyheter?

Om så är fallet så är det synd eftersom behovet av att förutsättningslöst diskutera tillgänglighet och bemötande alltjämt lever kvar. Att det är svårt att få till stånd en sådan diskussion understryks dock av det bemötande som Anna Odell fått av det officiella myndighetssverige, se bl.a. SvD och DN. Och, tyvärr lär vi inte kunna förbättra tillgänglighet och bemötande inom sjukvården genom att inleda förundersökning mot var och envar som uttrycker kritik eller försöker skapa debatt kring det hela.

Mikael Olsson, FD

Mer material finns i mängd: SvD, P1-Morgon

 

2 kommentarer

Filed under Uncategorized