I sin utmärkta kritik (länk här) av SBAB så glömde Johan Norberg att nämna de bonusar som SBAB:s anställda har fått för sitt sjå med att elda på den bostadsbubbla som vi riskerar få se brista under uppseendeväckande och för oss skattebetalare smärtsamma former.
Måhända har dessa bonusar också påverkat den anings- och historielösa världsbild som herrarna Pousette och Borg gav uttryck för i fredagens DN (länk här). För, man kan väl ändå inte ha valt ett bonussystem som inte påverkar, eller?
Titta gärna på SVT Plays inslag om SBAB-bonusarna här: SVT Play om SBAB:s bonusar…
Visby 18 april, 2010
Mikael Olsson, Fil Dr
Andra bloggar: Saving Capitalism, Joakim Fagerström, Apocalypse Nowish…
En rapport från Timbro som pekar på likheterna mellan SBAB och Freddie Mac kan också vara av intresse, länk här.
Olssons Blogg 
Bonus system är som alla teknologier, de är verktyg.
Eller som de säger i USA:
”Guns dont kill, poeple do”
Bonus i sig är ett alldeles ypperligt styrmedel för att skapa önskvärda beteenden. Alla människor styrs av incitament och det mest verksamma incitament verktyget i den moderna världen är lön och bonus.
Problemet är att idag får de flesta betalt i form av en fast lön. Produktionen av en vara eller tjänst är helt frikopplad från incitamtnssystemet. Du får betalt oavsett om de producerar långt under normal nivån, om kvalieten på det du producerar är långt under normal nivån. Du får även betalt om ingen köper den vara eller tjänst du producerar.
Att det är svårt att skapa väl fungerande bonussystem är inte ett skäl att helt avskaffa dessa. Tvärtom det behövs mycket mer bonussystem samt resultat lön. Ett av det moderna samhällets sämsta uppfinningar var fast månadslön kopplad till inflationen istället för produktionen. Henry Ford gjorde mycket , men detta hans bidrag var under all kritik. Han skapade ett samhälle där människor känner sig berättigade till länder och förmåner, inte ett samhälle där prestation kommer före belöning.
Hade vi haft en direkt koppling mellan lön och prestation hade vi idag inte sätt de klyftor som finns mellan kapital ägare och arbetare samt mellan VD/högre tjänsteman och arbetare.
Håller till stora delar med dig. Det problem som du glömmer att nämna är dock att även i de fall där man har bonusar så handlar det om att de ska kopplas till ett mått av något slag. Ofta ligger problemet i att man med dessa mått försöker mäta de omätbara. Resultatet blir oönskade externa effekter. Problemet känns igen från den sovjetiska planekonomin och framåt – sovjetekonomin var faktiskt långt ”före” sina västliga motparter vad gäller att skapa perversa incitament till sin ledning genom elaborerade bonussystem av olika slag…
Det är i sig inte svårt att koppla rätt beteende till rätt belöning.
Problemet idag är att de flesta belöningssystem är antingen skapade i ett avta mellan ledningen för företaget och en fackföreningen eller mellan ledning och styrelse. Ingen av dessa har något intresse av att belöna effektivt och verklig produktivitet. Om aktieägare intresset och löntagarintresset är detsamma så är det inte svårt att skapa dessa system. Vidare ska systemen skapas utifrån den minsta möjliga gruppen, inte som idag utifrån hela företaget resultat. Det går att mäta små gruppers resultat.
Märk att resultat inte alltid mäts i pengar, det kan även mätas i önskvärda övriga beteenden som gör att företaget i sin helhet går med vinst.
När det gäller belöningssystem så är det värsta det du skriver det som fanns inom planekonomin, det näst värsta är det system vi nu har med fast månadslön kopplat till inflationen. Det bästa systemet är ren och skär ackordslön, det näst bästa en relativ låg månadslön plus resultatlön på toppen.
Hej Alex,
Tack för din kommentar. Kan inte säga att jag håller med dig i allt. Har svårt att se att huvudproblemet (vilket jag tolkar dig som) är vilka de avtalande parterna är och kan än mindre se vilka alternativ som finns?
Du skriver också att OM aktieägarintresset och löntagarintresset är detsamma så är det inte svårt att skapa dessa system. MEN, dessa intressen är INTE detsamma.
Och, hur menar du att man ska skapa systemen utifrån minsta möjliga gruppen? Om någon är anställd för att leda ett företag så är det väl rimligare att det är hela företagets fortlevnad som är det viktiga, eller?
Vad gäller ”önskvärda övriga beteenden” så får du gärna komma med exempel på vad som är mätbart och som har en klar koppling till företagets vinst.
Avslutningsvis, det jag skrev var att det kanske inte är så stor skillnad mellan planekonomins avarter (och mätproblem) och dagens avarter och mätproblem.
Mvh
Mikael
En trailer för Johan Norbergs nya film ”Överdos – om nästa finanskris” finns här, om du är intresserad av att se mer: